äntligen

Löpning 6 km idag. Ursäkta språket men - såååå jävla skönt! Lite tungt javisst, men ändå över förväntan. Det funkade sjukt bra de första fem, men sista kilometern var seg... Tränade senast söndag 8/3 (löpning i Sthlm) vilket innebär drygt två veckor helt utan träning. En vecka däckad i influensa och sedan dryga dagar med återhämtning. I måndags kändes det som att det aldrig skulle bli bra igen, både känslan i kroppen och humöret var below zero. Men i tisdags tittade solen fram, allt kändes lite lättare och jag vågade mig på en långpromenad tillsammans med Gibson på eftermiddagen. Och en till igår  onsdag. Shit vad det känns bra nu - 6 kilometer är ju ändå 6 kilometer liksom... så himla skönt att ha sprungit lite igen!

helgen i Stockholm

Den sköna känslan från förra helgen kommer att finnas kvar i kroppen länge. Det är balsam för själen att träffa Anna. Och att dessutom få så många timmar tillsammans bara hon och jag, det är helt fantastiskt. Kärlek.❤️

kanske lyckas jag lura någon

Fjärde dagen hemma från jobbet. Sjuk. Influensa. I måndags när jag kom hem så kraschlandade jag i sängen och sov 2,5 timme. Feber. Ont i kroppen. Obehagligt ont i höfter, midja och lår typ. 38,5. Somnade väl om och vaknade idag. Kan man säga. Inte helt sant såklart. Men nästan. Idag är första dagen som jag inte sovit bort. Visserligen är jag bra trött nu halv fyra efter att ha suttit upp hela dan, men ändå. Efter att jag hade duschat förut så fixade jag håret och la på lite smink. Tänkte det var trevligt för Marcus att se något annat än ett ras när han kom hem från jobbet... men jag vet inte - mascaran som jag hittade lyckades nog inte trolla bort varken blekhet eller matta ögon. Men kanske att det lurar någon? Även om Marcus direkt såg igenom mitt försök "hej älskling jag mår så mycket bättre" följt av en hostattack från djupet av mina lungor. Nej, dags att vila lite tror jag bestämt...

jag älskar att åka tåg

Alltså - jag älskar verkligen att åka tåg! Jag bara sitter här och njuter... softar, läser och lyssnar. Underbart. Det handlar nog både om den pirriga känslan av att vara på väg någonstans, och om att känna lugnet då man inte kan göra annat än att njuta av stunden. SJ InterCity-tåg 104 till Stockholm. Fyra timmars lugn och ro. På väg mot äventyr!