spännande

Jag vaknar innan klockan ringer, kan bara inte ligga kvar i sängen. Idag ska vi åka! Men så mycket mer än så vet jag fortfarande inte... förutom att vi blir hämtade kl 12,30. Och innan dess ska vi ta det lugnt. (Hallååå!?! Ta det lugnt!!! Jag!?! En dag som denna!? Lycka till...) Vi ska äta frukost, packa och, ja just det - ta det lite lugnt bara. Jag är redan helt uppstressad, men det vet inte Marcus eftersom han fortfarande sover. Utanför fönstret har vi en ljuvligt solig dag, kanske att jag ska kasta mig ut på en rask morgonpromenad... lugna nerverna en smula. Annars lär Marcus ha tröttnat på mig innan klockan är nio.

två russin

Ännu en kul helg till ända, och något av det bästa den här helgen var att jag fick träffa båda mina finaste vänner: Erica i fredags och Kicki i lördags. Ja givetvis deras härliga familjer också, men de här två tjejerna är liksom russinen i kakan på något sätt... Så mycket positiv energi och glädje, jag är lyckligt lottad. Tack för att ni finns!

tältet på plats

Igår var vi på Tjörn hela dagen, Almöns camping - vårt eget lilla paradis. Marcus drog upp husvagnen tidigare i veckan och nu var det dags för tält och annat fix. Nästa helg öppnar campingen för säsongen på riktigt och då gäller det ju att vara kittad och klar. :) Det var en hel del folk i rörelse bland husvagnarna, och det grejades med altangolv och tält. Härligt med idel bekanta ansikten och snack, det här är ju människor - ja, vänner till och med :) - som vi inte sett sedan i somras. Sol och underbar vårluft, kaffe och korvmacka på altanen - mycket bättre än så kan man knappast ha det. Vilken underbar dag vi fick, det ger mersmak...

ledtrådar

Om exakt en vecka är det dags. Marcus har hittat på något till min födelsedag och vi ska åka iväg... tror jag. Instruktionerna var i alla fall 1. passet måste förnyas 2. ta ledigt torsdag-fredag :) och det är såå spännande! Jag har fått några ledtrådar. Inte så mycket information, men det vill jag inte ha heller - jag älskar att det är en överraskning och att jag inget vet! Men några små hintar... så att man har lite koll på vad som ska ner i väskan. :) Oavsett vad det blir, hur eller vart, så vet jag att det kommer att bli toppen. Marcus & me, sittin' in a tree! ❤

stolta

Igår eftermiddag var jag med Linus på utvecklingssamtal i skolan. Och jag måste få skryta lite, det är en fröjd... vi är sååå stolta över vår fina son. ❤ Han är en pärla! I samtalet med hans mentor finns det så mycket att glädjas åt, både när det gäller prestationer och uppförande. Så fantastiskt roligt, och man blir alldeles varm i hjärtat.

tillbaka på jobbet

Idag var jag tillbaka på jobbet, men utan röst. Kanske tyckte mina kollegor att det var lite skönt. Kanske. Helt frisk är jag inte, men jag kände mig bättre och var liksom typ tvungen att gå idag. Det blev inte en full dag, gick hem liite tidigare än vanligt. Ungefär 20 minuter tidigare, hoppsan. :) Marcus skällde lite på mig...

who needs a shrink?

Tidigare i veckan. Tydligt kunde jag känna paniken komma smygande, alla dessa måsten. Och har tanken väl slagit rot så kommer jag inte loss. Minsta grej blir uppförstorad och jag ställer orimliga krav på vad som måste hinnas med. Jag planerar sönder min tid. Och så slutar det med att jag blir vrång, stressad och börjar gråta. Tack och lov att jag har världens bästa man! Det är ju såklart han som analyserat fram diagnosen ovan. När det blir "sådär" så tar han mig om axlarna och lugnar ner mig, sakligt och smart förklarar han för mig vad det är som händer och han får mig att förstå att jag återigen har snurrat upp mig själv i en virvel. Han får mig att se helheten, jag kan slappna av och fokusera. Vad som egentligen är viktigt blir plötsligt väldigt tydligt. Han är min klippa! Att jag själv är oförmögen att se detta komma (gång på gång), ja det är ju en helt annan sak. :) Men med en sådan man behöver jag definitivt inte uppsöka en terapeut. Vi får bara hoppas att han fortsätter stå ut med mig och mina utbrott och sammanbrott. ❤ Idag har vi varit tillsammans i 16 år (inte igår som vi först trodde, vi börjar nog bli gamla och blandar därför ihop viktiga datum) - och jag älskar honom mer och mer för varje dag.

 

 

30 minuter om dagen

Schysst fokus var det ja, och det började rackarns bra. Jag bestämde mig för att de dagar det inte blev "riktig" träning så skulle jag på annat sätt röra mig minst 30 minuter. Det höll ända fram till igår - sjuk! Så lagom kul. Igår körde jag visserligen också en 30-minutare, men helt omvänt. Jag var väl vaken ungefär en halvtimme på hela dagen. Huvudvärk, halsont och feber. Helt klubbad. Sov som en liten gris från morgon till kväll. Känner mig lite bättre idag, men fortfarande huvudvärk och feberkänning i kroppen.

Men för övrigt har jag lyckats bra so far tycker jag, en kraftig minskning av godsaker och onyttigt - plus ökad rörelse. Det som var min plan. Och jag är nöjd.

mammografi

Bara kvinnor i väntrummet. Jag är nog yngst. Det är alldeles tyst, ingen säger något. Med jämna mellanrum öppnas dörren som bär skylten "Undersökning" och man ropas upp, med efternamn. Är det konstigt att man känner sig liten och ganska skrämd? Kallsvettig faktiskt. Jag fyller 40 om drygt två veckor, detta är min första kontakt med mammografin. Huga.

fredagskväll med Elin

Soffhäng med bästa Elin, ensamma hemma. Vin & oliver till mig, läsk & godis till henne. Här sitter vi i varsitt soffhörn, med kuddar och filtar. Och vi bara myser! Ganska så nice faktiskt.

Grabbarna är i Vänersborg och spelar hockey. Det är match just nu och vi följer dem via cupens online-rapportering. Underläge 0-1 efter första perioden.

Det har inte varit så mycket boksnack på ett tag... varken här eller i bokbloggen. Men läst har jag ju såklart gjort, hela tiden. Nu senast Jonas Gardell - 'Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken'. Wow - vilken bok. (Har bloggat den här.) Väntar med spänning på nr 2 och 3. Jag har faktiskt läst väldigt många bra böcker under 2013, och nu har vi (Anna & jag ❤) bestämt oss för att skaka liv i bokbloggen - då passar det ju väldigt bra med fina läsupplevelser att dela med sig av.

Efter jobbet idag var jag en sväng på gymmet, tredje träningspasset den här veckan (spinning-gym-gym). Godkänt. Mer än vad man annars kan säga om den senaste tiden... Aarrggh. Och det märks direkt! Särskilt runt mage och rumpa. Jag har slarvat med träningen (inte hunnit) OCH slarvat med maten (läs godsaker och snacks). Men nu ska det bli andra bullar, imorgon är det tre veckor kvar till min födelsedag... fram till dess är det fokus som gäller. Schysst fokus. Träna lite mer och låta bli det allra värsta i socker/fett-väg. Inga problem, lite shape-up helt enkelt. :)