ett telefonsamtal

Fredagen som var så hett efterlängtad. Fredagen som bar med sig så mycket glädje och förväntan. Sol och värme. Äntligen slut på första arbetsveckan efter semestern. Bara bra grejer, bara sköna känslor. Fan också. Ett telefonsamtal. Definitivt inget bra telefonsamtal. Rakt igenom dåligt faktiskt. Gaahh! Jag vill kasta huvudet bakåt och skrika, för att sedan krypa ihop till en boll och gråta för mig själv. Om jag nu ska låta det komma åt mig. Om jag nu ska det. Jag var ju ganska stark där en stund, mitt i samtalet. Riktigt stark faktiskt. Och lite tuff. För att inte säga väldigt tuff. Jag stod faktiskt på mig! Ett djupt andetag. Känns lite bättre. Jag tänker på mina vänner, på samtalet med Erica tidigare ikväll. Och på sms:en med Anna. Snacket med Marcus, och de värmande orden från Gunnel. Det är tufft, det är jobbigt. Men jag är inte ensam. Jag har underbara människor runt mig, tack för att ni finns. Nu känns allt mycket bättre. ❤