Ett telefonsamtal förändrade en helt vanlig söndagskväll till en mycket orolig söndagskväll. Väntade hem grabbarna från hockeyträningen när Marcus ringde: "jag kör upp Linus till Östra, han har fått en puck på halsen". Va?! Jaha?! Ok. Ska vi komma dit? "Nej det behövs inte. Han har svårt att prata och svårt att andas.Vi är på väg upp nu." Ok. Hjälp. Vad tänker man?! Allt och inget. Och lite till. Och lite mindre. Några sms fram och tillbaka, lägesrapportering. Snabb hjälp på akuten. "De vill behålla honom över natten." Ok, självklart. Vi kommer med grejer. Elin har somnat, väcker henne. Ut till bilen - noterar att det snöar.... och så åker vi. Inte så lite skärrad. Marcus möter oss på akutmottagningen, Linus har fått komma till ett rum. När vi kommer in har han precis fått dropp. Men han ler med hela ansiktet. PUH! Vilken lycka att se honom. Elin börjar storgråta för tredje (eller är det fjärde?) gången denna kväll. De ska kolla honom varje timme under natten, kontrollera så att inte svullnaden blir värre. Och imorgon skulle de undersöka honom igen, minns inte vad det hette - undersökningen de skulle göra - jag hade liksom inte full fokus på svåra sjukhustermer. Skakad av sjukhusmiljön, sjukhuskläderna på min fina pojk - och droppställningen. Nu har vi precis kommit hem, Elin har somnat inne i Marcus säng... jag ska snart också krypa ner under täcket. Behövde bara lugna mig lite. Skriva av mig.
4 kommentarer:
Håller tummarna för snabbt tillfrisknande!
Kramar i mängder!!! <3 // Anneli
Men usch vilket samtal att få!Jag hoppas att det är bra med honom idag och att undersökningen visar bra resultat.
Hälsa honom från oss.
Kram!
Tänker på dig och dina.....styrkekramar i massor!
Har tänkt på er hela natten, har inte kunnat sova var för orolig,
väntar nu på svar när han har gjort röntgen och hoppas att han inte får några men av detta, kramar i massor till dig
Skicka en kommentar